James, William 1842-1910

Biografi
Amerikansk psykolog och filosof. Föddes den 11 januari 1842 i New York. Studerade både i USA och i Europa. Familjen reste runt i Europa och James fick sin utbildning i flera olika länder. Han var intresserad av konst, litteratur och vetenskap. Började senare studera kemi, anatomi och fysiologi vid Harvard. 1869 tog han examen i medicin. Undervisade i anatomi, fysiologi och psykologi vid Harvard åren 1873-79. 1879 till 1907 professor vid Harvard University. Började under denna tid att undervisa i filosofi. 1890 publicerades The Principles of Psychology, 2 vol., 1897 The Will to Believe and Other Essays in Popular Philosophy och 1902 The Varieties of Religious Experience. 1907 utkom Pragmatism och samma år slutade han vid Harvard. 1909 publicerades A Pluralistic Universe och 1909 The meaning of Truth. James reste vid ett flertal tillfällen till Europa, där han höll föreläsningar och träffade ledande psykologer och filosofer. James dog den 26 augusti 1910, 68 år gammal. 1911 utkom Some Problems of Philosophy och 1912 Essays in Radical Empiricism.

Pragmatismen
Vetenskapliga teorier skall tolkas pragmatiska enligt James. För att förstå vad de innebär måste man veta vilka praktiska konsekvenser de har. Hans filosofi har även drag av fallibilism och instrumentalism. Sannolikt kommer vi aldrig att finna några slutgiltiga svar på våra grundläggande frågor om världen och livet; vetenskapliga teorier skall utläggas som intellektuella instrument som används för att förklara och göra förutsägelser om våra erfarenheter snarare än som slutgiltiga sanningar om verklighetens beskaffenhet.

Den pragmatiska sanningsteorin
James är anhängare av den s.k. pragmatiska sanningsteorin. Denna teori är ett alternativ till den klassiska korrespondensteorin, som hävdar att sanning består i överensstämmelse med verkligheten. James förnekar inte att sanningen är ett slags överensstämmelse med verkligheten, men menar samtidigt att detta påstående behöver förklaras närmare. Sanningen är, enligt den pragmatiska sanningsteorin, det nyttiga, det användbara, det tillfredsställande. En idé eller en trosföreställning är sann om den i det långa loppet är fruktbar som handlingsgrundval och som verktyg för att förklara och göra förutsägelser om verkligheten.

Kunskapsteori
James är inom kunskapsteorin en radikal empirist. All kunskap har sitt ursprung i erfarenheten. Men samtidigt skiljer han sig från flera andra "atomistiska" empirister. Vi kan ha erfarenhet av mer än bara enskilda ting och deras egenskaper. Vi erfar också relationer: temporala, spatiala och kausala relationer, likhet och olikhet, kontinuitet m.m.

De "a prioriska" vetenskapernas objekt är ett slags mänskliga konstruktioner enligt James.

Psykologi
Människan är en tänkande, kännande och handlande varelse, som är en del av naturen. Men både tanken och känslan står i handlandets tjänst. Tankens och känslans funktion är att leda till en tillfredsställande interaktion med omgivningen.

James är anhängare av den s.k. neutrala monismen. Det mentala och det fysikaliska är i någon mening olika aspekter av en och samma verklighet - erfarenheten. Om vi betraktar erfarenheten i abstraktion från varje annan händelse, är erfarenheten och det erfarna bara två olika namn för ett och samma odelbara faktum. Erfarenheten kan emellertid inordnas i två olika associativa system: subjektets mentala historia, och den upplevda världen av fakta, och kan därför i relation till andra händelser uppfattas antingen som någonting subjektivt och mentalt eller som någonting objektivt och fysikaliskt. Erfarenheten är en del av båda dessa system, den kan betraktas som den punkt där dessa system berör varandra.

Om vi t.ex. upplever ett papper som ligger på ett bord framför oss, då är pappret och vår synupplevelse av det i någon mening ett och samma faktum enligt James. "om vår egen privata vision av pappret betraktas i abstraktion från varje annan händelse, som om den i sig konstituerade universumet ..., då är pappret som syns och seendet av det endast två namn för ett odelbart faktum, vilket, korrekt benämnt, är DATUMET, FENOMENET, ELLER ERFARENHETEN. Pappret är i medvetandet och medvetandet är omkring pappret, eftersom papper och medvetande endast är två namn som senare ges till den ena upplevelsen."

James är kritisk till uppfattningen att medvetandet är ett slags ting. Om man med "medvetandet" avser referera till någon form av objekt eller entitet, så finns inte medvetandet enligt den amerikanske filosofen, även om det otvivelaktigt finns tankar och medvetna upplevelser. Det finns inget mentalt stoff som våra tankar är gjorda av. Däremot finns det en funktion i erfarenheten som tankar utför, nämligen kunskapsfunktionen. Medvetandet används för att förklara att tingen inte endast är, utan att de också är föremål för kunskap.

Den personliga identiteten över tid utgörs av kontinuitet i strömmen av medvetna erfarenheter snarare än av substantiell identitet. "Personliga historier är förändringsprocesser i tiden, och förändringen i sig är ett av de ting som omedelbart erfars." Livet är en ström av medvetna upplevelser - tankar, känslor, intryck - mer eller mindre integrerade, mer eller mindre sammanhängande, som flyter in i och ut ur varandra. Det psykiska livet har rytm: det är en kontinuerlig serie av förändringar och tillfälliga viloplatser och enskilda mentala upplevelser färgas av omkringliggande tillstånd. Det finns en slags svårbegriplig konjunktiv relation som är en med-veten övergång genom vilken en erfarenhet leder över till en annan då båda tillhör samma själv. James tycks mena att det fulla faktumet, som bestämmer verklighetens karaktär, är ett medvetet fält plus ett erfaret objekt plus en attityd till detta objekt plus upplevelsen av ett själv till vilket attityden hör.

Religionsfilosofi
James är intresserad av religionsfilosofi och religionspsykologi. Han försöker bl.a. beskriva och förstå olika religiösa känslor och erfarenheter, religiösa omvändelser, visioner, mystika erfarenheter. Enligt James kan sådana känslor och erfarenheter studeras från två perspektiv: man kan undersöka deras natur, konstitution, ursprung, historia och orsaker och deras innebörd, betydelse eller mening. Man kan inte omedelbart dra någon slutsats om värdet av olika religiösa medvetandetillstånd utifrån dessa tillstånds kausala ursprung eller tvärt om. En psykologisk förklaring av t.ex. en vision säger därför inte nödvändigtvis någonting om sanningsvärdet hos denna vision.

James försöker in ge någon definition på "religion" som täcker in alla aspekter av en religion. I sina psykologiska undersökningar använder han istället följande stipulativa definition. "Religion... skall för oss betyda INDIVIDUELLA MÄNNISKORS KÄNSLOR, HANDLINGAR, OCH ERFARENHETER I DERAS ENSAMHET, I DEN MÅN DE UPPFATTAR SIG STÅ I RELATION TILL VADHELST DE UPPFATTAR SOM DET GUDOMLIGA [en eller flera gudar, en evig lag, ett högre jag, ett universellt världsmedvetande...]." Religion i denna mening kan ge upphov till teologier, filosofier och kyrkliga organisationer.

James tycks tänka sig att den pragmatiska sanningsteorin kan tillämpas även på religiösa utsagor. Det kan enligt honom vara rimligt att tro på någonting även om vi inte har någon konklusiv evidens. En trosföreställnings positiva konsekvenser är relevanta för dess berättigande. En religiös erfarenhet kan därför sägas vara sann om den har positiva konsekvenser, om den leder till lycka och en framgångsrik interaktion med omgivningen.

"... nyttan av religion, dess nytta för den individ som har den, och nyttan av individen själv för världen, är de bästa argumenten för att den innehåller sanning. Vi återvänder till den empiriska filosofin: det sanna är det som fungerar bra, även om kvalifikationen 'på det hela taget' kanske alltid måste läggas till."

James menar att det i första hand är religiösa känslor och upplevelser som ligger till grund för religiösa övertygelser, inte rationella argument. En person som har haft en personlig upplevelse av att det finns en högre makt eller en Gud och därför tror på ett högre väsen, kommer sällan att ge upp denna pga. några kritiska rationella argument. I gengäld är det väl få personer som har blivit religiösa efter att ha övertygats av rationalisternas alla s.k. Gudsbevis.

De religiösa erfarenheterna kan ge upphov till många olika teologier och filosofier. Likväl finns det vissa föreställningar som förekommer inom alla eller nästan alla religioner enligt James, och som är ett resultat av dessa typer av erfarenheter. 1. Att den synliga världen är en del av ett mer andligt universum från vilken den hämtar sin betydelse; 2. Att sammansmältning med eller harmonisk relation med det högre universumet är vårt sanna mål; 3. Att bön eller inre gemenskap med den "högre verkligheten" - vare sig denna betraktas som en Gud, eller en lag, (ett högre jag, ett världsmedvetande, eller flera gudar) - är en process där arbete verkligen utförs, och andlig energi flödar in och ger effekter, psykologiska eller materiella, inom fenomenvärlden. Religionen omfattar även följande psykologiska egenskaper, enligt James: 4. En ny entusiasm som adderas som en gåva till livet, och tar formen antingen av lyrisk förtrollning eller av en maning till allvar och hjältemod. 5. En känsla av trygghet och ett fridfullt temperament, och i förhållande till andra, en övervikt av kärleksfulla känslor.